UIF var pionjärer inom den uppländska idrotten. Det finns ett fåtal gamla klubbar i länet, men Upsala Simsällskap är dock äldst. Det finns dokumenterat dess existens så långt tillbaka som 1796!
I början stavades Upsala IF med två p, men efter 15-20 år kom man på att det skulle stavas med bara ett p. Det skulle vara gammalt och fint. Idag är det näst intill en ”synd” att stava med dubbla p’n. UIFs första SM titel i boxning erövrades av Folke Andersson Lilja, men han hamnade i gott sällskap lite längre fram av Daniel Freiman, UIFs främste boxare genom tiderna.
Han berättade att han var bara elva år gammal då han kom till Sverige från Estland som båtflykting. De var fem bröder och en av dem började träna i UIF. Daniel följde med och fick börja sparra. Sen blev han kvar. Daniel Freiman framhöll det viktiga med kamratskapen, samma ”lim” som klubben har idag! Daniel var liten till växten och förlorade i jämna matcher. Nio gånger förlorade han med 2-1 innan han vann, och folk frågade ständigt varför han höll på. Han kände att han inte var en förlorare, han hade mer att ge och fortsatte. Men så tröttnade han och var helt borta från boxningen under två år. Då tjatade alla på honom att han skulle fortsätta. Under militärtjänstgöringen i flottan vaknade intresset igen, då marinen skulle arrangera en boxningsgala. Han tränade som bara den och skulle visa dem, men det inställdes. Vid muck var han vältränad och sporrad att fortsätta och så blev det.Han växte i viktklasserna flug, bantam, fjäder och lätt tung-vikt. Han blev skickad till mästerskap.
Han vann SM -58 och -61. I lokalen på Kungsgatan som UIF hade, var det dans två gånger i veckan, onsdagar och lördagar. Varannan fredag var det boxningsgala med 400-550 pers i publiken. Då stod dem helt nära ringen och det var hög stämning. Freiman mindes också golvpolo med medicinboll som väldigt tung träning.
Han fortsatte inom boxningen som tränare efter att Kurt Karlsson tjatat länge och väl.
Hellman
Huvudsparrare till Freiman var Yngve Hellman som fanns med som åhörare på museet. Han boxades under tio år och på hemmaplan förlorade han bara två matcher, men gick totalt 110 stycken under sin karriär. Han sa att han blev duktig boxare för att han sparrade med just Freiman som lärde honom mycket.Yngves karriär varade från 1955 till 1965.
Honom pekade för övrigt Lennart Bernström ut som den som träffade honom så hårt att hans egen boxarkarriär tog slut efter bara sju matcher!
Bernström var bara tretton år gammal då han såg Daniel Freiman i omklädningsrummet för första gången, med den helblå träningsoverallen med svenska flaggan på. Lennart Bernström vittnade också om den fantastiska sammanhållning som fanns i UIF och hur stort det var för dessa smågrabbar då Freiman och Hellman ledde gymnastiken. Antagligen samma känsla som det är för dagens UIFare då George Scott och Mosa Sayed håller i träningen.
Lennart Bernström började som ringrivare. Avancerade sedan till spottkoppsnisse. Efter flytten till Stockholm blev han tränare och sedermera sportchef och förbundskapten. Än en gång tog Bernström upp betydelsen av den värme, gemenskap och sammanhållning som något mycket betydelsefullt för boxningen. – “Hit kan alla komma oavsett bakgrund, trostillhörighet eller sexuell läggning. Hos oss blir ingen utslagen”.